Fanny Fager

HAPPY 4TH BIRTHDAY, MANI !

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det på pricken fyra år sedan jag och mamma nyöppnade MANI. När jag sa det till mamma igår så undrade hon om det verkligen inte har gått längre tid. Själv tycker jag att tiden bara sprungit iväg. Men det är alltså fyra år sedan vi dukade upp med champagne-fyllda bord på Kärleksgatan, redo att visa upp MANI på nytt efter att ha tagit över från den förre ägaren. Vi hade ägnat en månad åt att renovera lokalen, rensa ut kläder, tvätta och vädra (vi hade så mycket kläder från MANIs gamla lager att mamma fick sätta upp ett party-tält i trädgården och ha allt hängandes där under sommaren så hela grannskapet luktade gammal garderob) och försöka lista ut hur man driver en vintage-butik. Bland annat stod vi och försökte färgkoda kläderna efter decennium, för vi hade egentligen ingen bra aning om hur man skiljde en 40-talsklänning mot en 50-talsklänning. Eller hur en hatt från 1920-talet såg ut. Själv visste jag ingenting om kravatter, namn på olika tyger, hur en kostym ska sitta eller varför mode såg ut som det gjorde under sin tid. Vi har lärt oss allt på vägen, vilket kan kännas idiotiskt ibland för man borde nog kunna sådant innan man öppnar butik. Men det är väl mamma och jag i ett nötskal ! På det viset har vi kommit långt från när vi först stod där på Kärleksgatan. Vi har enormt mycket mer kunskap (jag skulle säga att vi är renodlade proffs!) och en ny underbar lokal på Davidshallsgatan där butiken kan få blomstra. Vi har börjat komma igång ordentligt med vår webshop och vi gjorde det rätt naturliga valet att satsa på svensktillverkade kläder. Gammal svensk kvalitet, som mamma alltid säger. Jag tycker vi blir bättre hela tiden, och det är en utveckling åt rätt håll. Nedan är några bilder som T:s kille Martin Hallberg var vänlig och tog tre dagar innan öppning, då vi insåg att vi kanske skulle behöva lite bilder till sociala medier och hemsida och annat sådant som vi inte riktigt hade koll på. Klänningen längst ner är min never forget-klänning, en puderrosa flytande 30-talsblåsa som knäpptes med tvåhundra små knappar och som än idag är den vackraste sak jag haft nöjet att sälja.