ABOUT | HERITAGE
Den senaste veckan har jag funderat ganska mycket på mitt utseende - alltså, vem det egentligen kommer ifrån. Jag alltid varit hundra procent inställd på att jag är en kopia av mamma, vilket jag gärna vill vara, och när jag är i butiken får jag hela tiden höra att vi är så lika. Dock har jag känt att jag börjar glida ifrån min mamma rent utseendemässigt den senaste tiden. I panik har jag suttit med bilder av pappa och jämfört våra ansikten men jag har inte känt igen mig så mycket i hans ansikte heller, ganska lite faktiskt. Men igår satt jag och kollade igenom lite bilder från förr som min mamma hade lagt undan, och på dem fanns mormor - precis lika gammal som jag är nu. Och pusselbitarna föll på plats ! Jag är ju fruktansvärt lik min mormor ! Jag har aldrig sett det förut för i mina ögon ser mormor väldigt mycket ut som just en mormor, men att se henne i min egen ålder var verkligen som att se sig själv i en annan tid. Det bästa är ändå att jag alltid tyckt att min mormor var ganska fräsig som ung och nu när man är en liten kopia av henne kan man ju tänka att man själv också ser ganska fräsig ut ! Och det finns miner som jag gör ibland på bild som hon också gjorde och det var nästan skrämmande att se, men ändå lite skönt att förstå vem det kom ifrån. Känns liksom fint att det är mormors halvfula grimaser man kör med !
Tycker till och med våra kroppar är lika (stort plus, mormor, för dem fina bikini-bilderna !) och dessutom verkar vi dela samma kärlek för upp-puffade hår, även om mormor lyckats betydligt bättre med att fluffa upp sitt än vad jag någonsin gjort. Ja, men det var kul att äntligen få klarhet i det här ! När jag pratade med mormor om saken sa hon att det hade hon sett tydligt sedan jag var två år gammal, och mamma sa samma sak. Antar att jag var den sista med att upptäcka det då, men bättre sent än aldrig !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar